År 1976 utgav Hamiltonska släktföreningen Hamiltonska slott och gårdar i Sverige, skriven av Nils Segerstråle. Han grundade sakuppgifter, som lämnades i boken, på studier av grunddokument och genom korrespondens med dåvarande ägare. I föreliggande utgåva (2010) presenterar CHM John Hamilton gods och gårdar per släkt och släktlinje, knutet till den första Hamiltonska ägarfamiljen.
Antalet gods och gårdar, som ägts av en familj Hamilton, var som störst under perioden 1790-1875, då femton Hamiltonar ägde och förvaltade sextiosju (67) egendomar.
Varje avsnitt inleds med en kort redogörelse över aktuell släktlinje, hur gårdskomplexen växte fram och avvecklades. Förvärven av gårdarna började redan på 1640-talet.
Varje egendom presenteras med bild. geografisk lokalisering, historik, areal, byggnadsbestånd, ägarlängd från tidigast kända innehavare fram till nutid.
Inbunden 182-sidig rikt illustrerad med färgfoton av egendomar och innehavare. Av CHM John Hamilton.
Hamiltonska Släktföreningen 2010
Bjersgårdsarkivet - Gyllenstiernorna på Bjersgård - Glimtar ur herrgårdens och Åsbobygdens äldre historia - Del 1 fram till ca 1650 - ; PRIS: 100:-
Boken kan endast beställas via författaren: torsten.hannrup@telia.com
Herrgården Bjersgård ett par kilometer norr om nuvarande tätorten Klippan tillkom på 1400-talet och har i 15 generationer ägts inom adelsätten Gyllenstierna. Den obrutna ägarföljden har gjort att godsets arkiv på ett unikt sätt bevarats. Det äldsta dokumentet i arkivet (numera förvarat på Krapperups Slott) är från år 1548. Genom att man bevarat så många handlingar från rättegångar som på något sätt berört godset Bjersgård bereds man möjlighet till inblickar även i ”vanligt” folks tillvaro, vilket bokens författare eftersträvat.
I boken skildras händelser och personer ur Bjersgårds och bygdens historia så långt tillbaka som skriftliga källor finns bevarade. Dokument avbildas och transkriberas, samt förses med ordförklaringar och kommentarer till innehållet. En modernisering till nutida språk ges, och den läsare som så vill kan nöja sig med denna.
Bjersgård ligger i Gråmanstorps socken med dess 850-åriga kyrka. Tidigare okända dokument, som rör denna (och även kyrkan i annexförsamlingen Vedby), återges. Bland andra avsnitt som kan tänkas intressera nutida människor i bygden är redogörelsen för uppkomsten av sjösystemet vid Bjersgård (nuförtiden ett populärt strövområde), samt den omfattande berättelsen om händelser som utspelat sig vid forsen i Rönneå innan Pappersbruket kom till på 1630-talet.
Bjersgård har ägt gårdar i många andra socknar än Gråmanstorp. I boken skildras episoder i Norra Åsbo härad från bl.a. Östra Ljungby, Källna, Össjö och Munka-Ljungby; i Södra Åsbo från Ausås, Höja, Västra Broby och Västra Sönnarslöv. I Luggude härad berörs bl.a. socknarna Halmstad (med godset Duveke), Kågeröd och Välluv (med byn Långeberga, nu inom Helsingborgs stadsområde).
Något om innehåll och läsning av boken
Först något om språket. – De i boken återgivna texterna är förstås på danska, eftersom det rör sig om perioden ca 1550–ca 1650 och människorna i Skåne var danskar ända fram till freden i Roskilde 1658, då man plötsligt blev svenskar. Det är nog inte så många som idag tänker på att skåningarna varit danskar ungefär dubbelt så länge som de de varit svenskar!
Bli inte förvånad om en skrivare stavar ett ord på olika sätt. Ja, ibland kan ett ord t.o.m. stavas på olika sätt i samma mening.
Vid modernisering av texter till svenska har förf. i regel behållit stavningen av personnamn. Stavningen av ortnamn har förf. däremot förändrat till den nutida – det är ju t.ex. inte så lätt att veta att Giølsrød blivit vår tids Gyllsjö.
Noterna (ordförklaringarna) har förf. gjort ganska utförliga. Tycker man de är för krångliga att läsa och nöjer sig med att kunna uppfatta huvudinnehållet kan man gå direkt till den föreslagna moderniseringen av texten.
Ordvalet glimtar i bokens undertitel skall förstås så, att förf. inser att det mesta i boken ju är sådant som man valt att behålla vid gallring av Bjersgårdsarkivet. Hade man träffat ett annat val hade man kanske fått en helt annan bild av vissa skeenden än den som förf. gett i boken. Förf. har velat ge läsaren ett antal ”titthål” ner i bygdens historia!
Inbunden 612-sidig A4-bok i fyrfärg.
Om författaren:
Torsten Hannrup - f.d. lärare, adjunkt i svenska och engelska under 39 år. Som pensionär 1997 började han efter genomgången kurs först ägna sig åt släktforskning under några år. Sedan övergick han till att läsa och transkribera (ordagrant skriva av) gamla domböcker, som för Norra Åsbo härad finns bevarade från år 1680.
Från år 2006, då förf. fick tillträde till det på Krapperup förvarade Bjersgårdsarkivet, har han använt flera tusen timmar på att bearbeta dokument därifrån, och kompletterat detta med material som hittats vid åtskilliga besök på Landsarkivet i Lund och Rigsarkivet i Köpenhamn.
Berättar om Skånes myntmästare, deras ätter och myntningen 1018-1530. Mynt, heraldik, bomärken, släkttavlor.
Med artiklar av framstående historiker som Alf Åberg, Grethe Authén Blom, Michael Linton och Vivian Etting, vilka belyser olika aspekter på drottning Margrete I:s son Olaf Håkonsson och hans samtid samt den "falske" kung Olaf som dök upp 1402.
I krönikans form redovisas härsakarna över Skåneland tiden 380c - 1999 samt härskarnas familjer med såväl "äkta" som "oäkta" avkomlingar (Särtryck ur SAXO 1996-98).
Bred folklivsskildring som belyser tiden 1000-1800-tal: socknens historia, etnologi, sociologi, kyrkohistoria, släktsamband och heraldik/bomärken. Med detta som fyllig bakgrundsteckning utreder författaren Sövestads fogdesläkt 1450-1800 samt övriga gamla bondesläkter. Hela 17 generationers öden och äventyr skildras. Bygde- och släktforskare kan även glädja sig åt bokens bilaga med socknens jordeböcker, mantalslängder, kyrkoböcker m.m. tiden 1450-1700!
Samutgivning med Institutet för Offentlig och Internationell Rätt / IOIR - Den rikt färgillustrerade boken innehåller kulturhistoriska artiklar kring kalmarunionstiden i Norden av framstående nordiska forskare (red. prof. em. Jacob W F Sundberg, Niels Oskarsson vid Nordisk Vulkanologisk Institut, prof. Sigurður Lindal, nationalarkivarien Olafur Asgeirsson, statsarkeologen fil, dr Carl Jacob Gardberg, fil, dr Lena Törnblom, fil. dr Eldbjørg Haug, studierektor, dr. phil, Jens E Olesen samt universitetslektor, fil. dr Tore Nyberg): En bro, ett slott och en flagga // Helgonens mobilisering // 0m Brunkeberg och Västerhavsöarna och den sköna Olof Loptsdottir // Kalmarunionen och Islands vulkaner // Alltinget og Þingvellir // Hafnarfjordur och Kalmarunionen // Kalmarunionen i kamp om Västerhavsväldet // Borgå stads betydelse under medeltiden // Magnus Tawast // Kalmarunionen och östgränsen under slutet av 1400-talet // Kring Wiborgska smällen och herrarna Vasa // Erkebiskopen under kalmarunionen // Ett bröllop, en drottning, och den eviga processen // 0m Älfsborg och kungens sachsiska garde // Kalmarunionen och Europa // Kung Eriks resa // Rex daciæ, rex gothorum // Birgittinerorden och birgittinernas nordiska samarbete // Kalmarunionen och korstågen.
Denna bok vill berätta vad som hände i Skåne under den sista och avgörande tiden innan Skåne blev svenskt, om de fasansfulla krigen och hur det danska Skåne omvandlades till en svensk provins. Skåne var från början en självklar del av Danmark, och under krigen berördes hela regionen. Krigen om Skåne var alltid en bricka i ett storpolitiskt spel. Hur ställde sig den tidens skåningar till krigen och det svenska maktövertagandet? Betraktade man sig som danskar, svenskar eller skåningar? Dessa centrala frågor vill denna bok belysa med bl.a. berätelser ur domböcker, dagböcker och brevväxling. --- Ve de besegrade är inte en historiebok i vanlig mening. Man kan i stället kalla denna bok för ett längre historiskt reportage, eller varför inte en reseberättelse i tid och rum.